Grattis Lollo

Jag är så himla glad, har för inte så länge sedan fått reda på att min kära vän Louise har fått en liten flicka, det är fantastiska nyheter och jag är så glad för Lollo, Alex och Sagas skull, en till liten Bjärgård.

Det är även nu jag känner mig väldigt långt borta från alla där hemma i Sverige. Det känns faktiskt som att jag är på en annan planet, och att jag varit här i månader... Tur att man kan prata på Skype, snälla fixa det i era iPones (ni som har) och ring mig! lisa.envall heter jag så blir jag jätte glad, det är 7h tidsskillnad, jag är före er i Sverige.

Idag har jag haft det lite lugnare, hemma hela förmiddag en och fikade med Svante och mamma, se bild nedan och sedan besök hos Anneli Gustafsson i Rockwell där vi dels fick titta på alla fina möbler som de låtit göra strax utanför Manila, sedan lunch vid poolen, Svante fick låna Villes fina simglasögon.

Sen köpte vi massor med god mat och hem tidigt för att kunna lägga oss tidigt, ikväll var det rekord för Svante vilket var skönt, han har haft svårt att komma till ro vilket gjort att vi nästan lagt oss när han lagt oss, men nu ligger jag här skönt i min säng med två sovandes killar i varsin säng. Jonas är ute på jobbmiddag och mamma har dragit sig tillbaka.

Måste bara berätta kort om min shoppingupplevelse igår, åkte ner med Tyron och Gustav till Mall of Asia (en gigantisk mall), kom dit vid 11. Sedan gick jag direkt till heminredningen med min lista, bad en kvinna om hjälp, förklarade att jag ska handla många saker och behöver hjälp. Inga problem sa hon, sedan började vi i sängavdelningen, snabbt samlades kanske 5 butiksbiträden vid mig, alla hjälpte till, sen vidare till textilavdelningen, samma sak där och senare till köksavdelningen. Det var fler och fler som ville hjälpa mig, allt samlades i en kassa, de gick dit med vagnar och lät dem vänta där. De drog fram stolar om jag behövde sitta, sprang och hämtade andra exempel om jag inte gillade något, gullade med Gustav och behandlade mig som en super star, galet. Jag tog paus och åt lunch i food courten, då fick jag uppleva hur sjukt hög ljudvolym de gillar här, ungefär som på en klubb, sen shoppade jag loss inne på Chicco, även de gjorde allt de kunde för att "pleasa mig" och sedan gick jag tillbaka till inredningsavdelningen. Valde lite fler grejer och sedan var det dags att betala, då var det också väldigt tydligt att jag var i ett annat land för det tog nästan 100 år. Allt måste stämplas, skrivas på 2 ggr etc. Det stod fortfarande kanske 8 personer och "hjälpte" till. Alla väldigt vänliga och gulliga på alla sätt. Sen ringde jag Tyron och bad honom hämta mig, jag sa att jag hade mycket att ta med hem. Stackarn, när han kom såg han helt chockad ut sen i morse hade han sagt till Jonas "I thought Lisa was going window shopping but when I saw her I was shocked" vi fick hem allt men han var tvungen att köra 2 vändor.

Eftersom vårt flyttlass inte kommer förrän i mitten av mars behöver vi köpa en del för att kunna flytta in, och det vill vi göra så fort det bara går. Plus att vi har en ny familjemedlem och bor större här så vi behöver lite mer möbler.

I morgon får vi huset, det känns verkligen jätte jätte kul, Jonas ska vara ledig och vi ska möta mäklaren i huset kl 11, sedan ska vi titta på lite möbler tillsammans och även bil. Jag ser verkligen fram emot detta, tänk om vi kan fira Jonas födelsedag i huset...

Ocean Park och Tyron

Dagarna flyger förbi och när kvällen kommer och barnen somnat är jag själv helt slut och för trött för att göra något annat än att somna... Nu ligger båda och sover och klockan är 8 på morgonen och jag är pigg!

Det är onsdag (bara) och det känns som att vi varit här i veckor, det brukar vara så när man upplever så mycket nytt hela tiden. I måndags var mamma och jag på Manila Ocean Park, det var fint men kändes som Manila, slitet. Vi åkte dit för att det skulle vara kul för Svante, men precis som jag förväntade mig tyckte han det var helt ok och inte mer utan istället är hans nya stora intresse bilen vi får låna och hans nya vän, chauffören Tyron! Inne på Ocean Park bredvid restaurangen där vi åt lunch stod det dessutom en jeepney (ska berätta om dem sen, det är som en Thailänds Tuc) den var del i en utställning så den satt jag i med Svante länge, Gustav fick tom ammas där...

I går var vi ute i Alabang igen, så härligt där och längtar verkligen tills vi bor där ute. Luftigare, lummigare, lugnare, ren luft och allt det där som villaägare snackar om :-) Jag var inbjuden till mitt första MADS event, en playdate för mammor och barn som bor i Ayala Alabang, finns även i andra delar av Manila. Det var kul, kanske 12 tjejer med minst lika många barn, minst lika många nannys (!) och sedan när jag tittade ut på gatan, lika många bilar med chaufförer (!), helt galet med andra ord. Det var tjejer från alla möjliga platser, Thailand, USA, Filippinerna, Ukraina, Sverige, Sri Lanka och Belgien mm Svante var som en liten hundvalp och ville bara vara med mig, nära. Mysigt tyckte jag och skönt att han inte sprang iväg, sen på slutet kom han igång lite och började utforska hemmet. Men han frågade hela tiden efter Tyron, så han fick sitta och "köra" rätt länge innan vi själva åkte vidare.

Det var jätte kul att vara där och träffa en massa trevliga framtida grannar även om jag hade fullt upp med både Gustav och Svante (jag var den enda som inte hade med mig någon hjälp), det kommer garanterat inte bli svårt att hitta människor att umgås med här känns det som nu.

Mamma var under tiden på den mall vi åkte till innan och hade det ganska skönt tror jag, manikyr och pedikyr för totalt 58 kr (!!!), lite shopping och en fika på Starbucks han hon med.

Efter vår playdate blev vi hembjudna till Annette Åhlund, super trevligt även om det blev kort. Under tiden vi var där ville Svante endast leka med Tyron i bilen, vilket han glatt gjorde, barn står högst i kurs i det här landet. Det är faktiskt helt otroligt och jag har aldrig upplevt det i något annat land. Alla vill titta, ta på eller ta kort på barnen. Tom män tittar ner i vagnen och utbrister glatt "oh baby", har liksom aldrig hänt hemma, det får mig att reflektera över hur fantastiska de är och hur speciellt det är med små barn.

Vi åkte hem och hämtade upp mamma på vägen, hamnade i trafikkaos men kom tillslut hem och då tog jag ett bad med killarna, det är så kul för Gustav älskar verkligen att bada, tror han blir som sin bror. Jonas kom hem sent, han jobbade till 19 och sedan hamnade han i trafik+handla mat+chaufför som inte hittade. Men det blev en extra god middag vid 21 och Svante var gladast som fick leka med sin pappa en stund! I natt sov alla gott, det har varit lite upp och ner sen vi lämnade Dubai, dels 4h tidsskillnad och sedan känner väl alla av att det är mycket nytt.

Idag ska jag och Gustav åka iväg och börja handla till hemmet, mamma och Svante ska åka till ett hotell och bada!

Första dagarna i Manila

Nu är det söndag kväll och jag ska strax sova men tänkte bara berätta lite om de senaste dagarna.
Mamma kom till Dubai vilket var jättekul, de sista dagarna blev verkligen härliga och det kändes lite som att jag aldrig ville lämna vår lilla semesterbubbla, men så i torsdags kväll bar det av. Vi åkte på kungligt vis med Emirates i business class vilket kändes hur härligt som helst, typ nästan att jag ville att flighten skulle ta längre tid en de 8h det skulle ta. Men det var skönt när vi var framme. Gustav låg bredvid mig nästan hela vägen och Svante hade sin stol bredvid Jonas och sov hur gott som helst. Mamma slumrade också!

Så kom vi fram hit till Manila i fredags morse, 25 januari. Vi blev hämtade av 2 bilar som sedan körde oss genom ett varmt, smutsigt och exotiskt kaos. Mammas reflektion var att de trots allt är väldigt vänliga i trafiken. Folk tutar mest "snällt" för att säga att "här kommer jag". Jag ska ta lite mer bilder på detta så småningom. Svante var på topp och tyckte det var så spännande med alla bilar och motorcyklar och frågade hela tiden: är detta Filippinerna?

Vi orkade inte så mycket i fredags men åkte ändå till en mall som heter Green Belt för att äta lunch och köpa lite mat. Just nu bor vi i ett litet område i Makati som heter Ecology Village. En vän till Lina bor här; Malin Oscarsson Virata, och hon har varit så fantastiskt generös och lånat ut sitt hem till oss de första veckorna då hon är i USA med sin familj. Så tack vare Malin har vi redan tillgång till en chaufför och deras maid Jolly, helt underbart för utan chaufför vet jag inte hur vi skulle ta oss runt.

Sedan kom det bästa, vi åkte ut i lördags och fick se det hus som Anneli Gustavsson hittat åt oss. Det ligger i Ayala Alabang som är ett villaområde utanför city. Det var så fint och det känns så himla kul att vi ska bo där!

I dag var mamma, Gustav och jag på Green Belt för att leta lite kläder till mig, jag har liksom inte så många anpassade outfits till klimatet i kombination av alldeles för stor mage... Hittade 2 kjolar. Känner mig väldigt motiverad att börja träna... Sen kom Jonas och Svante en stund och Jonas gjorde som han brukar, spontanshoppade mer än vad jag hunnit med på hela eftermiddagen.

I morgon börjar Jonas jobba igen efter sin semester och det blir jag och mamma som ska hitta på något kul med Svante och Gustav, just nu vill jag bara fixa med huset....

Återkommer snart med några bilder, men huset har nog de flesta sett på FB

Kram

Nu är vi på väg!

Kära vänner och familj,
Jag har pratat om att jag vill blogga under tiden vi är på vift. Dels vill jag hålla er som undrar uppdaterade om vad vi har för oss och sen tänkte jag även att det kan vara kul att ha för min egen skull, som ett minne. Jag tycker att vi upplever så mycket hela tiden tillsammans med barnen men jag är rädd att man lätt glömmer, nu kanske jag lättare kommer ihåg! Jag hoppas även att jag genom bloggen kommer att känna mig närmre er där hemma, för jag vet att det jag kommer att sakna allra mest är min familj och mina vänner...

Men här kommer i alla fall en första uppdatering:

Nu är vi äntligen på väg till Manila, vi lämnade ett kallt och vackert Stockholm den 13 januari, de sista dagarna bodde vi hemma hos mina svärföräldrar Susanne och Svante vilket var väldigt mysigt. Så det kändes extra sorgset att ta farväl av dem efter att ha bott tillsammans ett par dagar. Tack för allt SoS!

Men det känns bra att redan ha kommit igång att prata på Skype både med Susanne och Svante och mina päron. Tänk vad världen kan göras "liten" med hjälp av wifi, webcam och Skype!

I dag har vi varit i Dubai i 1 vecka. De första dagarna var det riktigt blåsigt och därmed kallt men sen avtog vinden och vi har kunnat ligga och sola vid poolen och nere på stranden. Hotellet är jätte härligt med flera olika pooler, restauranger och framförallt vacker inramning med växter, vattenfall, fontäner och porlande bäckar. Svante får köra Gustavs vagn och tycker att det är väldigt kul att köra över de små broarna vilket han har blivit duktig på. Han är för det mesta jätte gullig och omtänksam mot sin lillebror men ibland får han för sig att han måste dra ut nappen, klappa väldigt hårt (slå) eller hoppa i sängen väldigt nära Gustavs huvud och lite annat smått och gott. Det finaste är när Gustav gnäller och Svante bestämt säger till mig att "Gustav vill ha mat från din bröst nu mamma".

Vi tar det lugnt på rummet en stund varje morgon innan vi går och äter frukost, Svante har börjat lära sig hur man beter sig i på restaurang, de första dagarna var han helt galen och ville bara springa omkring men nu vet han att vi äter i lugn och ro innan vi går och badar. Så efter lite frulle badar han och Jonas i timmar känns det som, jag sitter med Gustav som brukar sova förutom en liten paus för mat. Sen lunch, oftast på rummet ute på vår lilla uteplats och sedan lite olika aktiviteter, poolbad eller så har vi gått till hotellets stall där det finns en liten lekplats med en lekstuga. Där leker vi samma sak om och om igen, att Svante är vår pappa och följer en av oss till dagis, det känns som en sorts terapi för Svante. Jonas och Svante har även varit iväg på egna äventyr, ofta springtur på stranden. Då brukar jag passa på att sova/vila och mata och umgås med Gustav i lugn och ro.

Eftersom Svantes dagar är väldigt fartfyllda somnar han på ca 3 minuter i sin vagn kl 19.00, vi tar på pyjamas och bäddar hans vagn sen lägger vi honom och ger honom hans välling medan vi går till någon av restaurangerna på hotellet. Igår provade vi en ny som vi verkligen gillade, en fiskrestaurang som ligger borta i marinan, super gott och Jonas hade tagit med en flaska champagne från kylen i Stockholm (som nu är helt tömd) som vi fick kyla och dricka till maten = super gott! Sen hem och vi brukar sova före 22.

Idag ska vi göra precis samma sak; inte så mycket utan bara vara tillsammans och ha det bra! Vi har börjat längta efter mamma som kommer hit på tisdag morgon (idag är det söndag).

Mamma du är väldigt efterlängtad här i Jebel Ali!