Efter nästan 7 veckor i Sverige är vi tillbaka i Alabang - det känns oväntat ok! Kanske för att jag fasat så för att åka hit och lagt ribban riktigt lågt, kanske för att det är skönt väder (jag trodde vi skulle svettas ihjäl) och kanske för att det är skönt att sova i sin säng, inte hålla på med sin packning och få hjälp av Lori och Farah.... Det är alltid tungt att lämna Fjällbacka efter sommaren, säga hejdå till mamma och pappa, inse att ännu ett år/en sommar har passerat, jag vet inte men jag blir alltid så vemodig och det blir inte bättre av att bli äldre och behöva resa till andra sidan jordklotet.
Jag har massor med bilder från veckorna i Sverige som jag ska lägga upp (i alla fall ett urval) men det får bli nästa gång som jag hoppas blir snart. Vi har haft det toppen!
Just nu badar Jonas och Svante (i sina fina rutiga byxor), Gustav sover och jag bara sitter här i lugn och ro! Vi har varit hos Dr Nuguid, som jag tror vi är alla lite förtjusta i, Gustav fick ännu en spruta (som han knappt hann uppfatta) och efteråt fikade vi, precis som vi brukar. Alla beställer samma och hela grejen känns mer som en kul happening än ett jobbigt BVC besök. Gustav väger 9 kg och verkar följa kurvor mm som han ska. Svante var bara med som stöd, han höll Gustavs hand när han fick sprutan och hade som vanligt väldigt kul hos doktorn. Vi har svårt att komma in i tidzonen, Svante var uppe till 04.00.... Vi får ta det som det kommer.
Resan hem gick superbra men det är ju låååångt, barnen sov massor och var nöjda för det mesta. Sen var det så kul att se hur pirrig av lycka Svante var över att få träffa Roland, Lori och Farah. Rörande. Allt här hemma var skinande rent, kylen fylld, bilden polerad (säkert i dagar), nyplockade blommor i vaser och trädgården perfekt. Det är kanske nu jag får min nystart i Manila? Det verkar så. Nu kommer vi till ett hem, med alla våra saker på plats, härliga tjejer som Svante redan känner och älskar att leka med och framförallt en skön behaglig temperatur. Det är nog det jag varit mest stressad över, hettan. Nu håller vi tummarna för att den inte kommer tillbaka utan att det är bara i April-Juni den är här.
Nu är det dags för mat (svensk lunch eller kanske middag här, vi vet inte riktigt vilken tidzon vi är i....).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar